Idag är det onsdag och Valborg, vilket för min del innebär grilla och supa.
Jag känner mig något deprimerad trots goda nyheter!
Igår fick jag reda på att jag får en student lägenhet SNAAART! Så sjukt jävla underbart. Förstår ni hur underbart det känns att efter ett halvår få ett EGET hem?!!?! MITT HEM! JAG HAR ETT HEM. Snart iaf..
Så när jag pratat med Lena på StudentBo var jag tvungen att ta kontakt med FÖK så dom betalar hyran som dom lovat. Men när jag kommer dit säger dom att jag får ringa på fredag mellan en viss tid. Med erfarenhet kan jag säga att det brukar inte funka, antingen är hon inte där eller så har hon inte tid.
Men så fort jag får tag på dom kan jag flytta in i min student lägenhet i 3 månader, sen början sökandet på nytt boende.
Jag har också fått jobb, eller "hets mot folkgrupp på stan". Ska gå och predika om Naturskyddsföreningen och värva medlemmar. Tack, jätte trevligt. På tisdag har jag dock en ny anställningsintervju, så om jag får det jobbet hoppas jag hellre på det. Även om jag får bra betalt av det här.

Tarja, jag tänker på dig.
Du kan inte försvinna.
Jag älskar dig.
<3

Tack vänner och alla för att ni bryr er!
Och Jimmy, du är underbar.

Ciaaooo amigos .

Hej hopp allesammans. Imorgon påbörjas en ny vecka. Suck. Jag vet inte om jag tycker om det. Just idag, just nu känns livet som pest och pina. Alltid är söndagar såna skit dagar rent ut sagt. Ångesten kommer dykande från ingenstans och sätter sig där långt in i själen.
Jag har bestämt mig för att vara mer öppen med saker, dock inte presentera varenda tanke jag har. Men nästan.
Jag har fått för mig att folk inte tycker om mig. Första intrycket av mig är inte bra. Det måste ändras på! Visst är alla människor olika, mycket beroende på hur de växt upp men nånstans i det hela har man också en egen vilja där man väljer sin egna väg. Jag är en kluven person. Jämt och ständigt har jag minst två åsikter om en och samma sak. Därför blir mina bloggar ofta virriga. Jag känner redan att jag är på villospår.
Anledningen till varför jag skriver denna blogg nu är att jag behöver skriva av mig bara.
Jag vill ha ett eget liv. Där mina regler dominerar. Inte andras. Det handlar inte om att jag inte kan följa regler, helt tvärtom. Jag känner att en vecka varsomhelst jag inte känner någon helt själv skulle vara underbart. Samtidigt som jag behöver vara ifred behöver jag sällskap. Balansgången för vad som är för lite och för mycket är svår att avgöra.
På torsdag ska jag på möte hos Försörjningskontoret igen..jag vet att jag måste fortsätta försöka men det känns så jävla jobbigt. På torsdag är det också sista mötet hos Vuxenpsyk och min psykolog, jag fullständigt struntar i vad andra säger. Jag orkar inte prata med tanter som ändå inte fattar. Dom sitter bara där och frågar "varför" och får betalt. Och det krävs det utbildning för! Ha!
Den här veckan som kommer känns jobbig. Känns deppigt.
aaaaaaaaaaaaaaaaaah.
Läste nyss om Engla också. Jag blir både ledsen och förbannad. Seriöst, vem fan får för sig att plocka upp ett barn och döda denne? Det är inte mänskligt! Det är sjukt.
Jag sörjer med er Familjen Höglund.
Ni som orkat läsa, jag beundrar er. Men tack.
Puss puss

Nickelback-Rockstar <3