Crash crash crash
Det var roligt så länge det varade.
Jag fattar inte att livet ska gå ut på att försöka överleva hela tiden. Kan det inte bara gå ganska lätt ibland?
Det blir att flytta runt lite granna igen då.
Jag ser ingen utväg på det hela heller.
Jag vet att nån gång löser det sig, men just nu ser det mörkt ut.
Jag behöver verkligen sömn inatt, för imorgon ska jag ta mig till skolan men nu känner jag ingen lust.
Jag vet inte var jag ska ta vägen.
Jag vill inte bo hos folk, bara klampa in och vara där i nån annans hem. Jag vet att jag är välkommen och blabla men jag vill INTE.
:(
</3
Jag fattar inte att livet ska gå ut på att försöka överleva hela tiden. Kan det inte bara gå ganska lätt ibland?
Det blir att flytta runt lite granna igen då.
Jag ser ingen utväg på det hela heller.
Jag vet att nån gång löser det sig, men just nu ser det mörkt ut.
Jag behöver verkligen sömn inatt, för imorgon ska jag ta mig till skolan men nu känner jag ingen lust.
Jag vet inte var jag ska ta vägen.
Jag vill inte bo hos folk, bara klampa in och vara där i nån annans hem. Jag vet att jag är välkommen och blabla men jag vill INTE.
:(
</3
Känslor..förbannade känslor.
Finns det någon på och av knapp i det mänskliga huvudet?
Jag önskar så grymt mycket att det fanns en sådan knapp.
Söndagar för mig är depp och tankar.
Tankarna uppstår i form av en psykologs uppgift, nämligen att fråga VARFÖR. Detta äckliga ord som jag aldrig kan få något vettigt svar på.
Jag ser tillbaka på mitt liv och ser ett krig i form av kamp. Kamp för att överleva.
Det känns som att livet har varit till för att pröva mig, om jag verkligen pallar. Många gånger har det nästan tagit död på mig, men än står jag här.
Mitt förflutna har format den person jag är idag.
Alla har vi brister och jag är medveten om mina egna också,
men tro det eller ej, jag har goda sidor också. Dom jag försöker få att synas mest.
Snälla, ge mig en chans.
Jag önskar så grymt mycket att det fanns en sådan knapp.
Söndagar för mig är depp och tankar.
Tankarna uppstår i form av en psykologs uppgift, nämligen att fråga VARFÖR. Detta äckliga ord som jag aldrig kan få något vettigt svar på.
Jag ser tillbaka på mitt liv och ser ett krig i form av kamp. Kamp för att överleva.
Det känns som att livet har varit till för att pröva mig, om jag verkligen pallar. Många gånger har det nästan tagit död på mig, men än står jag här.
Mitt förflutna har format den person jag är idag.
Alla har vi brister och jag är medveten om mina egna också,
men tro det eller ej, jag har goda sidor också. Dom jag försöker få att synas mest.
Snälla, ge mig en chans.
Onsdag 14/5
Var kommer denna störande nedstämdhet ifrån?
Jag har det ju bra nu,
jag har ett fast boende för ett litet tag framöver.
Just nu är ju allt bra med mig.
Vad är det för fel på mig?
Det har varit så här hela veckan nu,
humöret går upp och ner som en berg och dal bana!
Jag har det ju bra nu,
jag har ett fast boende för ett litet tag framöver.
Just nu är ju allt bra med mig.
Vad är det för fel på mig?
Det har varit så här hela veckan nu,
humöret går upp och ner som en berg och dal bana!